makeitplural

den världen tycks smyckas av framgång och lycka
jag ser inga förtryckta
bara hänryckta flykt förryckta i ett mörker utan lycka se
den världen tycks krysta utan lust men med lysta stor
vissa surrogat är vi tystade är vi folk
sett i samma djävla tjat om och om igen
känn igen

stäng ditt magasin öppna ditt sinne för nog har du väl förstått
att deras falska grin allt de säger ska vara inne
bara bör bli ett minne blott
för vi ska väl inte hyckla 
om att allt mäts med sjuka mått
om man kan köpa sig sin lycka
vad är vårt inre då för nåt?

du köpte allt det där för att slippa vara ensam
ensam blev man
ensam är man
ensami ledan
från måndag till fredag
är man lämnad i sticket
svårt att fatta vinken
vad som fick dig att falla
alla andra tycks ju palla
lyckliga, snygga enligt klyshor och mallar
lyckliga, balla ror pojektet i land
kan allt du inte kan och fixar allt det där 
du aldrig lyckas med
så lätt att ryckas med
försöka bli som dom och därmed tryckas ned
förtryckta ser nånting dom aldrig kan bli
vi blir som det dom ser 
och därför handlar dom med oss 
och hamnar man fel 
och har gått vilse nånstans
vilsen själ försatt i trans ser sin chans på distans
och mannen det är lätt att tappa tron
när de lyckliga tycks leva i en annan dimension

tror du på fullaste allvar att svaret finns utanför dig själv?
när alla röster tystnat 
när du smetats med all skit
tror du på fullaste allvar att vägen till lyckan finns där?
utanför dig själv

vid massiva uppvigglande lögner
sluta lyssna och le, levande gå, gående
kan du inte se att dom gråter leende?
att dom lever, döende?