soundtrack of my life.

Min dygnsrytm är lite fuckad för tillfället.
Samtidigt känns det ganska naturligt att gå och lägga sig runt 02.00 och gå upp runt 13.00.
Jag brukar sätta på Tracy Chapman-skivan(den enda skivan jag hade kvar här hemma) det första jag gör när jag vaknar.
Det har funkat väldigt bra.
Allt känns lite lättare på något sätt.

Åh, vad jag längtar tills saker och ting styrt upp sig en aning.
Det är så frustrerande att inte alls veta vad som ligger framför en.
Jag vill ha en riktigt jävla bra plan att gå efter.
Eller åtminstonde en liten aning.

punk slut.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0