makeitplural

igår när jag gick och la mig fick jag värsta glädjeruset.
blev grymt peppad på livet och framtiden.
saker och ting kändes så bra och jag var bara så jävla nöjd med att vara jag just då.
sådär som det borde vara.
men det är mornarna som är värst.
och när man väl tagit sig upp och får reda på att man antagligen kommer missa två grymma spelningar i lund.
bara för att man sitter (satt sig själv?) i den här jävla sitsen.
ja, det är typ då det känns som värst.