leva lite.
det du gör är fel.
och du tycker det är jobbigt att påminnas av det.
men det är ingen ursäkt.
till hur du kan bete dig.
mot andra.
mot mig.
och endå tror jag ibland att du är mer beroende av mig.
än vad jag är av dig.
och det känns väldigt lättande att känna.
jag tar det inte personligt längre.
för jag vet att jag är bättre än så.
tycker dock det känns jävligt sorgligt.
eller iallafall ganska.
du får väl försöka lära dig att klara dig på egen hand.
för nu släpper jag.
och jag klarar mig bra.
väldigt bra faktiskt.
tack vare mig själv.
och mycket tack vare två underbara själar som jag bor under samma tak som.
hejdå.
nu ska jag gå och leva lite.
Kommentarer
Trackback
