självupptaget.

åååh, vad jag blir trött på folk som inte hör på!!
det har jag varit länge och jag blir så himla ledsen av det.
"men jag hör! jag lovar"
jaa, du står ju knappa metern ifrån mig, klart du hör att jag pratar!
grejen är att man lyssnar inte. 
man står mitt framför en men man är ändå så frånvarande man bara kan bli.
man hör men man är inte närvarande.
intresset för den andre är lika med noll.
jag tycker det är så synd med folk som inte lyssnar(och ja, jag kan vara likadan,jag vet. och jag hatar det!) 
men jag har iallafall lät mig att inte ta åt mig när någon inte lyssnar på mig! som om det jag säger är ointressant. nej, för det handlar inte om det. 
frånvaro, är vad det handlar om. från den andre parten.  
jag tror närvaro är sjukt viktigt i ens liv. både för en själv och för andra
hur svårt det än må vara idag, när man ska göra tre saker på en och samma gång så att allt ska gå så fort och effektivt som möjligt.
men förstå hur mycket man missar!! och förlorar. man tror man vinner tid men jag lovar, man går så mycket back...och gör andra besvikna på köpet! hej och hå.

såå, ville bara få ut det!
och ta inte åt er ifall ni inte vill eller känner att ni kanske börde, detta riktar sig inte till någon speciell person, utan till större delet av folket i huvudtaget, inkl. mig själv, ja.
 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0