do you?

jag ska prata med min mamma.
och ja, det är något värt att uppmärksamma.
att något så litet kan bli så stort,

hur bra det än må kännas, så finns det ändå alltid där.
som en spärr. som påverkar hela min vardag.
den ska inte få vara kvar så länge jag kan bestämma. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0